Index page edellinen seuraava
/ 12

TOUKOKUU

Toukokuun 1. päivä oli Abbedissa Valborgin pyhimykseksi julistamisen muistopäivä. Vuonna 1300 muistopäivä oli sunnuntai. Päivä oli uskonnollinen juhlapäivä toisten joukossa. Vapun vietto nykyisessä muodossaan on paljon myöhemmin syntynyttä perinnettä.

Viimeistään toukokuussa jäät lähtivät ja voitiin odotella kevään ensimmäisiä kauppalaivoja saapuviksi. Varastot olivat talven aikana huvenneet ja täydennys oli enemmän kuin tervetullutta. Kaupungin naisväki toivoi laivojen tuovan myös kauniita ja kohtuuhintaisia kankaita, joista valmistettaisiin uusia vaatteita Tuomiokirkon vihkiäisjuhlallisuuksiin.

Ristin päivään 3. toukokuuta, jota vietettiin Golgatalla tapahtuneen Jeesuksen ristin löytymisen kunniaksi, liittyi sanonta "Risti maidon tuo". Se viittasi siihen, että poikimis- ja laidunkausi, joiden myötä lehmät alkoivat taas lypsää, oli alkamassa. Karjalle oli varattu rehua vain Ristiin saakka ja sen jälkeen se sai laiduntaa kevättalvisessa metsässä miten parhaiten taisi. Ristin päivän kalansaaliin uskottiin määrittelevän vuoden kalaonnen, joten tuona toukokuun tiistaina vuonna 1300 kalastettiin Turun seudullakin ahkerasti ja toivottiin suuria saaliita.

Karjan vapaa laidunnus päättyi Erikin päivään 18. toukokuuta, johon asti vainiot ja niityt olivat olleet kaikelle kylän karjalle avoinna. Tähän Erik Pyhän surman muistopäivään mennessä vilja oli noussut oraalle ja se suojattiin karjan ahneilta suilta sulkemalla peltoveräjät. Tämän jälkeen paimen otti karjan huostaansa ja vei sen metsään laitumelle. Myös Turun lähilaitumilta karja kuljetettiin vähän kauemmas, esimerkiksi jokivartta alajuoksulle päin, jossa ei vielä ketään asunut.

Pääsiäisestä 40 päivän päässä oli Helatorstai, 19. toukokuuta. Helatorstai oli merkittävä kirkollinen juhla. Sitä vietettiin Kristuksen taivaaseenastumisen muistoksi. Myös viikon alkupäivät paastottiin ja rukoiltiin sen minkä maatöiltä ehdittiin. 10 päivän päästä oli Helluntai, vuonna 1300 sunnuntai, 29. toukokuuta. Sitä vietettiin Pyhän Hengen vuodattamisen muistoksi. Helluntaihin kulminoitui myös alkukesän suuri vastakohtaisuus, kaunis heräävä luonto ja nälkäinen ihminen. Helluntaihin mennessä oli onneksi kuitenkin tullut pari oivallista ravinnon lisää: lehmät olivat poikimisen seurauksena alkaneet lypsää ja vesilinnut munia.

MAJ (fi. toukokuu)

Den första maj firades till åminnelse av abbedissan Valborgs kanonisering. År 1300 var det en söndag. Dagen var en kyrklig högtid bland många. Det nutida valborgsfirandet är en tradition som uppstått långt senare.

Senast i maj gick isen och man kunde vänta de första handelsfartygen till Åbo. Förråden hade gått åt under vintern och en påfyllning var mer än välkommen. Kvinnfolket i staden hoppades att skeppen skulle föra med sig vackra tyger till överkomliga priser, för de ville göra nya kläder till invigningsceremonierna för den nya domkyrkan.

Det heliga korsets dag, den 3 maj, firades till åminnelse av att man återfann Jesu kors på Golgata. Ett talesätt som säger att "korset kommer med mjölken" antyder att tiden för grönbete och kalvning var inne, vilket innebar att korna började mjölka igen. På höstarna lagrade man upp foder till boskapen så att det räckte fram till denna dag. Därefter fick boskapen gå på bete och klara sig så gott den kunde ute i vårvinterskogen. Man trodde att den fångst som fisket gav denna dag var avgörande för hela årets fångst, så denna tisdag i maj år 1300 fiskade man flitigt i Åbotrakten och hoppades på stor fångst.

Det fria betet för boskapen tog slut på Eriksdagen den 18 maj, minnesdagen för Erik den heliges död. Fram till dess var alla åkrar och ängar öppna för hela byns boskap. Vid den här tiden på året hade sådden skjutit brodd och man skyddade den mot den hungriga boskapen genom att stänga grindarna till åkertegarna. Därefter fördes boskapen ut i skogen för att beta. Från betesmarken närmast Åbo förde man boskapen lite längre bort, till exempel nedströms längs ån, där det ännu inte fanns någon bosättning.

Från påsken räknade man 40 dagar till Kristi himmelsfärdsdag, den 19 maj. Kristi himmelsfärdsdag var en betydande kyrklig högtid. Dagen kallades också Helga torsdag. Man fastade och bad även i början av veckan, i den mån jordbruket medgav. Tio dagar senare inföll pingsten, söndagen den 29 maj år 1300. Den firades till minne av det tillfälle då apostlarna uppfylldes av helig ande. Vid pingsten kulminerade försommarens stora kontrast mellan den vackra, uppvaknande naturen och det hungriga folket. Senast vid pingsten fick man dock, till all lycka, ett par utmärkta tillskott till näringskällorna: korna hade börjat mjölka efter kalvningen och sjöfåglarna hade börjat lägga ägg.